Hoppa till huvud innehåll

Stammis Resturang

Vad är husmanskost?

Husmanskost är enkel, matnyttig vardagsmat av traditionellt svenskt slag, lagad på billiga och lättillgängliga råvaror som potatis, rotfrukter, fläsk, sill och köttfärs. Ordet kommer av “husman”, en äldre beteckning för en bonde eller hushållsföreståndare, och syftade ursprungligen på den mat som lagades i hemmet — till skillnad från finare restaurangmat. Typiska rätter är köttbullar med potatismos, raggmunk med fläsk, kalops och pannbiff med lök.

Vad kännetecknar husmanskost?

Fyra saker återkommer i nästan alla husmansrätter:

  1. Enkla råvaror. Potatis, rotfrukter, kål, ärtor, fläsk, sill och köttfärs — sådant som var billigt och fanns till hands.
  2. Lagad på lång tid eller i en gryta. Många rätter bygger på att sega köttbitar blir möra av tid, inte av dyrt kött.
  3. Mättande. Maten skulle räcka genom en arbetsdag, ofta ett kroppsarbete.
  4. Tillbehören är en del av rätten. Lingon, inlagd gurka, ättiksrödbetor och bröd hör till — de är inte garnering.

Varifrån kommer ordet?

“Husman” betydde förr ungefär husbönde eller hushållsföreståndare, och “husmanskost” var alltså kosten i ett vanligt hushåll. Begreppet fick sin betydelse i kontrast till herrgårds- och restaurangmat: husmanskost var det man åt till vardags, inte det man bjöd på.

Mycket av det vi i dag kallar husmanskost formades under 1800-talet och början av 1900-talet, när potatisen hade blivit basföda och konserverings- och inläggningstekniker gjorde det möjligt att äta sill, rödbetor och gurka året om.

Klassiska husmansrätter

Rätt Serveras med
Köttbullar Potatismos, brunsås, lingon, inlagd gurka
Raggmunk Stekt fläsk och lingon
Kalops Kokt potatis och inlagda rödbetor
Pannbiff med lök Potatis, sås och lingon
Wallenbergare Potatismos, gröna ärtor, lingon
Panerad fisk Kokt potatis och remouladsås
Kroppkakor Smör och lingon
Ärtsoppa med pannkakor Senap, ofta på torsdagar
Biff Rydberg Rå äggula och senapskräm
Dillkött Kokt potatis
Stekt strömming Potatismos och lingon
Bruna bönor med fläsk —

Är husmanskost samma sak som svensk mat?

Inte riktigt. All husmanskost är svensk mat, men all svensk mat är inte husmanskost. Nordisk fine dining, bakverk och modern svensk matlagning räknas inte hit. Husmanskost är specifikt vardagsmaten — det som lagades för att mätta, inte för att imponera.

Det finns också regionala skillnader. Kroppkakor och isterband hör hemma i söder, surströmming i norr, och på västkusten är fisk självklart på ett sätt som den inte är i inlandet.

Varför är torsdag ärtsoppans dag?

Den vanligaste förklaringen är att man under katolsk tid fastade på fredagar, och därför åt rejält på torsdagen. Ärtsoppa med fläsk var mättande och billig, och vanan levde kvar långt efter reformationen. Den exakta bakgrunden är omdebatterad, men traditionen håller i sig — bland annat i Försvarsmakten.

Finns det vegetarisk husmanskost?

Ja, och mer än man tror. Potatisbullar, kroppkakor utan köttfyllning, ärtsoppa på gröna ärtor, rotmös, kålpudding på linser och ugnsrostade rotfrukter ligger nära traditionen. Många kök gör i dag vegetariska versioner av klassikerna — läs om vegetarisk lunch.

Husmanskost på restaurang i dag

Husmanskost har gått från hemmets vardagsmat till ett av de vanligaste lunchkoncepten i Sverige. Skälet är enkelt: rätterna fungerar bra i större satser, råvarorna är rimligt prissatta, och gästerna vet vad de får.

På Stammis Restaurang i Uppsala lagar vi husmanskost från grunden varje morgon, med ny meny varje vecka. Se veckans rätter eller läs mer om vår restaurang i Uppsala med husmanskost.

Vanliga frågor

Vad betyder ordet husmanskost?

Ordet kommer av “husman”, en äldre beteckning för bonde eller hushållsföreståndare. Husmanskost var alltså den mat som lagades i ett vanligt hushåll, till skillnad från finare restaurangmat.

Köttbullar med potatismos, raggmunk med fläsk, kalops, pannbiff med lök, ärtsoppa med pannkakor, panerad fisk och bruna bönor med fläsk.

Det beror på rätten. Mycket husmanskost bygger på grönsaker, rotfrukter och baljväxter, men rätterna är ofta energirika eftersom de lagades för kroppsarbete.

Ja. Rotmös, potatisbullar, ärtsoppa på gröna ärtor och ugnsrostade rotfrukter ligger nära traditionen, och många klassiker görs i vegetariska versioner.

Den vanligaste förklaringen är att man fastade på fredagar under katolsk tid och därför åt rejält på torsdagen. Vanan levde kvar långt efter reformationen.

Author