Sedan 2011 säger skollagen att skolmåltiderna i grundskolan ska vara kostnadsfria och näringsriktiga. Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan beskriver hur: lunchen ska i genomsnitt ge cirka 30 procent av elevens dagliga energi- och näringsbehov över en fyraveckorsperiod, med de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) som grund.
Skollagen kräver att elever i grundskolan och motsvarande skolformer erbjuds kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. I förarbetena till lagen slås det dessutom fast att måltiden är en del av utbildningen. Det betyder att skolans huvudman – kommunal eller fristående – ansvarar för måltidens kvalitet, även när maten köps in från en extern leverantör.
Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan är inte lag, men de är det stöd som skolor, kommuner och leverantörer använder för att leva upp till kravet på näringsriktiga måltider. Riktlinjerna har uppdaterats utifrån NNR 2023.
Riktlinjerna bygger på Livsmedelsverkets måltidsmodell, som visar att en bra måltid är mer än näringsvärden.
| Del | Vad det betyder i praktiken |
|---|---|
| God | Maten är välsmakande, lagad med omsorg och tilltalar eleverna. |
| Näringsriktig | Menyn ger rätt mängd energi och näring över tid. |
| Säker | Maten hanteras hygieniskt och specialkosten blir rätt. |
| Trivsam | Lugn miljö, tillräcklig tid och vuxna som äter med eleverna. |
| Integrerad | Måltiden används i undervisningen, till exempel om hälsa och miljö. |
| Hållbar | Klimatsmarta val, säsongsråvaror och lite matsvinn. |
Vid näringsberäkning följs energi, totalfett, mättat och fleromättat fett, kolhydrater, protein, fibrer, vitamin C, vitamin D, folat, järn och salt upp. Järn och D-vitamin är särskilt viktiga: i Riksmaten ungdom 2016–17 hade 30 procent av flickorna i årskurs 8 järnbrist, enligt Livsmedelsverket.
Vill ni se hur det kan se ut en hel vecka? Titta på vårt exempel på veckomeny för skollunch.
Även den bästa maten gör liten nytta om den inte äts upp. Riktlinjerna lyfter att eleverna behöver tillräckligt med tid för att äta i lugn och ro, och organisationen Skolmatens Vänner rekommenderar minst 20 minuter vid bordet. Stress och hög ljudnivå hör också till de vanligaste orsakerna till matsvinn – läs mer i hållbar skolmat och matsvinn.
Be om näringsberäknade menyer för minst fyra veckor, en skriftlig rutin för specialkost och en plan för uppföljning. Då kan ni visa att skolan uppfyller kravet på näringsriktiga måltider. Läs vår guide till skollunch i Uppsala eller se hur Stammis arbetar med skollunch i Uppsala.
Nej. Lagkravet finns i skollagen: skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Riktlinjerna är Livsmedelsverkets stöd för hur kravet uppfylls i praktiken.
Cirka 30 procent av det dagliga energi- och näringsbehovet, i genomsnitt över en fyraveckorsperiod.
Ja. Skollagens krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider gäller oavsett huvudman, och riktlinjerna är stödet för alla skolor.
De nordiska näringsrekommendationerna från 2023. De anger hur mycket energi och näring människor i olika åldrar behöver och är grunden för Livsmedelsverkets riktlinjer.
Behöver er skola en leverantör som planerar menyerna utifrån riktlinjerna? Läs mer om vår skollunch.